Tröttheten som jag glömt med första barnet har kommit igen. Måste säga att jo det är sant man glömmer i 190 hur första tiden var med liten bebis. Tiden går så fort men just nu så sakta när man bara vill sova. Beviset på att jag är fasligt trött kom imorse när jag hällde en extra smak i min fil, men istället för den goda kanelen så hällde jag på curry. Som tur var märkte näsan och ögonen att det jag kryddat filen med luktade och såg något annourlunda ut. Så jag sneglade på kryddburken där står det *curry*. Jag uppgav ett irriterat ljud från köket och min man undrade om jag hade råkat tappa eller hällt ut filen. Om det ändå vore så väl, då hade jag ju åtminstone kunnat slänga den för att den var full med golv. Nu var den bara kryddad med fel kryddor, kan inte för mitt liv se att honungsyoghurt och lök m.m skulle vara gott. Men i annat fall så får nog någon annan smaka på den blandningen.  

Nu ska jag ta mig en tyst vilostund på soffan medan den underbara mannen och min stora son är ute och handlar. Lilleman min ligger och sover i sin korg.