Nu är det 4:de gången jag sitter här och försöker kraffsa ned något vettigt. Så nu kommer det en del funderingar över föräldrar som tror de äger sina barn.

Min egen syn på det hela är att livet har gett mig den finaste gåvan man kan få, att ta hand om ett barn och vägleda den till ett vuxet liv. Jo visst, jag tillverkade min son med min man, jag bar honom i nästan 9månader. Det gjorde ont när jag födde honom och när han lades upp på min mage visste jag vad riktig kärlek var. Kärleken till ens barn är enorm och det finns inget jag inte skulle göra för mitt barn.

Men åter till ordet gåva, mitt barn är en gåva från livet som jag fått äran att låna en tid. Inget som jag kan äga eller göra vad jag vill med. Lika lite som du äger en vän, din sambo eller någon annan för den delen. Så äger du inte heller rätten att ÄGA ditt barn. Det enda du har rätten att äga är din egen kropp inget annat. Föräldrar som tror sig äga sina barn utövar denna pressen hela livet emot dem på olika sätt och detta är ju inte riktigt klokt. Rent av är det för jävligt att se hur en förälder tar sig rätten att ex kräka ur sig ren skit eller gör allt för att sabba relationer för sitt barn (oavsett ålder) för att de anser att det ÄR deras rätt. Det är som när föräldrar som skiljer sig använder barnen som spelpjäser/slagträn emellan sig för att skada sin fd man/kvinna. Men det är bara en som tar verklig skada och det är barnet/barnen.

Livet är en gåva och barn är den största gåvan som livet kan erbjuda oss.

 

Malka

19 oktober 2011 21:23

Håller med dig helt om att man inte kan äga ett barn. De är sina egna. Det är tragiskt att så många beter sig som om barn bara vore accessoarer som de kan använda för att framhäva sig själva. Eller tar ut sin olycka på sina barn...

http://yogasmurfen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur kommer det sig att varje dag när det väl är dags att lägga huvudet på kudden att hjärnan säger: -Va, ska du sova redan?! Sen så ligger jag där på min plats där jag ska sova och kugghjulen i skallen börjar att mala på som en stenkross (i huvudet i...

Nu var store lilleman lämnad på dagis. Det känns skönt att han får vara där och ha det skoj istället för kaoset här hemma just nu. Men sen samtidigt vill jag ju att han också ska vara hemma med mig och lillebror. Jag vill att han känner att han är li...

Tröttheten som jag glömt med första barnet har kommit igen. Måste säga att jo det är sant man glömmer i 190 hur första tiden var med liten bebis. Tiden går så fort men just nu så sakta när man bara vill sova. Beviset på att jag är fasligt trött kom i...

Just nu håller jag på att bli galen på somliga människor i min närvaro som tycker det är okej att leka *tala om för mig hur jag ska göra med mitt barn*. Jag blir snart riktigt förbannad   , för jag känner mig trängd och genom det blir jag otrevlig. V...

Blev jag mamma för andra gången i mitt liv. Till en liten pojk, så nu har jag två guldgossar i mitt liv. Allt gick väldigt fort denna gången och jag hade en underbar barnmorska som förlöste mig. Jag hade enbart lustgas som smärtlindring denna gången ...