Tidig morgon, kylig vind ute. När jag ser löven dansa ned med vindens hjälp vet jag att hösten har kommit. Mysiga prassel hörs i mitt huvud när jag i tanken går med mina skor i lövhögarna som bildats. Min son har också kommit underfund med den tjusningen att det ska prassla så mycket som möjligt. Det är fortfarande rätt så mycket grönt kvar, men det gula börjar slå sig in bland trädens toppar. När jag tänker på det, när alla träden fått sina brandgula färger och sedan hösten bjuder på en soligt klar höstdag blir det som magi när den blåa himlen möter träden och solens strålar hjälper till att lysa upp en färgsprakande symfoni.

Jag älskar också mökret som kommer med hösten när det börjar krypa närmre vintern, när alla hus sätter upp julbelysning och nätterna blir frostigt kalla så man ser en klarare värld där uppe i himlen. När första isfrosten kommer mot kvällen och genom gatubelysningen så glittrar/gnistrar asfalten som om den var pryd med diamanter. När jag tänker på det som jag gillar mest med höst och vinter, blir detta halvåret ljusare i tanken. För igenteligen är jag inte alls så förtjust i när det blir så där apkallt att leenedet fryser till is... Mörkret är väl den biten som jag tycker värst om då dagens ljusa timmar kortas ned så pass att man undrar om det verkligen var dag överhuvudtaget?!  Känner att hade man haft ett barnasinne så hade höst/vintern blivigt så mycket roligare, då ser man inte alla avigsidor som väger upp utan som barn ser de att *rulla och hoppa i lövhögar*, *åh, snö nu åker vi pulka, hoppa i snön* eller *jag längtar tills julafton, önskar mig....* Så denna gången ska jag försöka se det genom min sons ögon. Ett par helt nya ögon som upptäcker världen för det den är. Helt underbar om man låter bli att krongla till det på vägen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur kommer det sig att varje dag när det väl är dags att lägga huvudet på kudden att hjärnan säger: -Va, ska du sova redan?! Sen så ligger jag där på min plats där jag ska sova och kugghjulen i skallen börjar att mala på som en stenkross (i huvudet i...

Nu var store lilleman lämnad på dagis. Det känns skönt att han får vara där och ha det skoj istället för kaoset här hemma just nu. Men sen samtidigt vill jag ju att han också ska vara hemma med mig och lillebror. Jag vill att han känner att han är li...

Tröttheten som jag glömt med första barnet har kommit igen. Måste säga att jo det är sant man glömmer i 190 hur första tiden var med liten bebis. Tiden går så fort men just nu så sakta när man bara vill sova. Beviset på att jag är fasligt trött kom i...

Just nu håller jag på att bli galen på somliga människor i min närvaro som tycker det är okej att leka *tala om för mig hur jag ska göra med mitt barn*. Jag blir snart riktigt förbannad   , för jag känner mig trängd och genom det blir jag otrevlig. V...

Blev jag mamma för andra gången i mitt liv. Till en liten pojk, så nu har jag två guldgossar i mitt liv. Allt gick väldigt fort denna gången och jag hade en underbar barnmorska som förlöste mig. Jag hade enbart lustgas som smärtlindring denna gången ...